En främmande apportpinne!

Jag och hundarna startade dagen med en promenad på 6 km i ekensberg. Det var soligt och varmt (varmare än jag trodde när vi åkte hemifrån) så både jag och hundarna blev ganska trötta och fick ta små vattenpauser i skuggan då och då. Det var mycket aktivitet där uppe idag. Först var det en hel lågstadieskola (?) som hade friluftsdag på ängarna vid Hundfolkets och orienteringsklubbens klubbstugor. Sen var det typ 711 stavgångare och på det ett gäng pensionärer som hade picnic. Sen mötte jag ju även Ingalill som var på klubben för att utbilda vårdhund...

Efter promenaden fick Alde gå sitt spår som jag lagt innan vi gick iväg. Jag trodde att hon skulle vara för trött för att orka jobba sig igenom hela eftersom hon är ganska värmekänslig. Men det gick faktiskt bra och hon hittade alla apporter. Som tur var så hade jag lagt ett väldigt oförutsägbart spår (Läs:spår helt utan struktur) vilket Alde gillar. Hon lessnar lätt och tycker det blir för tråkigt med raka appellspår...Hon går igång mer på när spåret ligger i en mer naturlig struktur precis som att man bara varit ute och gått planlöst. Speciellt om man går på spännande ställen...

Tror dock att jag måste börja jobba upp värdet på apport pinnarna, för jag har märkt att hon inte är lika taggad på dom som hon varit. En intressant sak som hände i spåret var att det helt plötsligt låg en apport där som inte var våran som någon antagligen tappat (eller så korsades vårat spår med någon annans). Alde nosade på den men struntade i den totalt. Den stämde ju inte med doften på hennes spår! Coolt!